Jag är väldigt sällan sjuk, men när jag väl blir det brukar det handla om att jag är däckad i en vecka och sen är det bra. Den här vintern har däremot varit annorlunda. Jag har varit förkyld sedan i början av februari; för någon vecka sen blev jag nästan frisk men så igår var det dags igen. Nästäppa, hosta och ont i bihålorna. Vinterns sjukdom har inte inneburit feber, supersnuva eller något annat som har slagit ut mig utan det har varit lite av varje och mycket länge, åtminstone jämfört vad jag är van vid. Det jobbigaste har självklart varit hostan, eftersom det är en krämpa som är synnerligen olämplig att ha i mitt yrke som lärare. Varför jag inte sjukskriver mig? Jag gjorde det, i tre dagar för att vila ut, men det hjälpte inte.

Självklart har jag testat diverse medikament och huskurer:

Värktabletter: Hjälper, men hur kul är det att stoppa i sig kemikalier dygnet runt?

Nässpray: Underlättar, men hjälper sämre och sämre ju längre tid man tar det.

Whiskey: Fungerar endast extremt kortsiktigt.

Ingefära, rå, i teer och som ”shots”: Det är väl det jag tror mest på, men inte har jag blivit frisk av det.

Nu har det faktiskt gått så långt att jag tror att det enda sättet för mig att bli frisk är att invänta våren och varmare tider. Problemet är att jag inte är som lilla Ida, jag kan varken påverka NÄR eller OM det blir sommar.